Träning är en jättebra hjälp för att må bättre. För när man tränar ökar kroppens produktion av dopamin, serotonin och endorfiner, vilket gör att man känner sig glad och mår bra. I många fall leder det till att man får bättre självförtroende och minskar ångest. Så även om man känner att man inte har tid för träning så kan det vara bra att försöka planera in några pass i veckan.

Ett träningskort är en bra investering i sin egen hälsa. Om man rör på sig minskar även risken för stress och belastningsskador. Även vårt immunförsvar blir starkare av att vi motionerar. Dålig kondition kan göra att man blir trött och har svårt att koncentrera sig.

När man är fysiskt aktiv ökas slagvolymen, maximala syreupptaget och den totala blodvolymen. Det betyder att hjärtats kapacitet ökar och hjärtats syrebehov minskar. Man belastar då hjärtat mindre. Risken för att hjärtats kranskärl blir tilltäppta och att man får blodproppar minskar också. Att vara fysiskt aktiv kan sänka blodtrycket hos personer som har ett väldigt högt sådant. De människor som har en låg lungkapacitet ökar denna tack vare fysisk aktivitet, detta är för att andningsmusklerna blir starkare. Skelettet blir också starkare när man tränar. Fysiskt aktiva personer får en effektivare förbränning i kroppen.

Under vila bygger musklerna upp sig lite extra för att förbereda sig inför nästa nedbrytning. Så att vila sig i form är alltså ingen myt. Att träna stenhårt varje dag gör att musklerna inte hinner återhämta sig och byggas upp. Om man däremot tränar olika muskelgrupper varje dag så hinner musklerna superkompensera, och alltså bli lite starkare än innan.

Det finns något som kallas att man tränar aerobt. Med det menas att musklerna får syre och kan förbränna energi. Energi + syre = arbete

Anaerobt betyder att musklerna inte får något syre.
Energi = arbete + mjölksyra

Rent hälsomässigt är det bäst att träna aerobt. Men om man exempelvis är skidåkare och behöver träna uthållighet i ben, så är den anaeroba träningen bra.

Ett smart tips för att veta att man tränar aerobt är att man ska kunna prata samtidigt som man tränar. Kan man inte det så betyder det att musklerna inte får tillräckligt med syre. Den aeroba träningen ger mer resultat.

Styrketräning är bra för att förbättra hållning, öka förbränningen, öka blodcirkulationen och motverka skador. Starka muskler klarar sig bättre ifrån skador. Man kan träna styrketräning av olika anledningar. Som rehabilitering, fitness, bodybuilding eller som motion.

Även om man spelar fotboll, friidrottar eller spelar hockey så lönar det sig att träna styrketräning som ett komplement.

Konditionsträning hjälper till att förbättra kroppens syreupptagningsförmåga och kroppens uthållighet. Om man har en dålig syresättning av musklerna så bränner musklerna mer muskelglykogen (kolhydrater). Om man har bra syresättning så ökar förbränningen av fett istället.

Konditionsträningen är också bra för hjärtat, ämnesomsättningen och humöret. Exempel på konditionsträning är löpning, spinning, aerobics, innebandy, kampsport m.fl. Konditionsträning är ett bra sätt att bränna fett på. Ju bättre kondition man har desto bättre fettförbränning få man. Det gäller även under vilan. När man tränar är det viktigt att komma ihåg att kroppen förbrukar mer energi. Anpassa energiintaget efter hur dina träningsvanor och din kropp ser ut.

När man tränar konditionsträning så ökar kroppens produktion av måbra -hormonerna dopamin, serotonin och endorfiner.

Om man är otränad är det vikigt att börja i ett lugnt tempo för att sedan öka allt eftersom. All sorts fysisk träning är bra för vår hälsa. Det viktigaste är att man hittar ett sätt att träna som man trivs på. Annars finns det risk för att träningen inte blir av.

Det är viktigt att inte slita ut kroppen genom att träna för hårt. Man bör inte träna för hårda konditionspass två dagar i rad. Om man verkligen vill träna varje dag så är det bättre att träna styrketräning varannan dag och kondition varannan. Regelbunden konditionsträning är viktigt för att vi ska må bra och få ett starkt hjärta. Styrketräning är också bra, men ännu bättre i kombination med konditionsträning.

Har du tappat motivationen till din träning?
Vill du kunna se din egen träningsutveckling?
Vill du göra det lättare att planera din träning?
Eller kanske behöver du rensa tankarna lite?

Då har jag ett jättebra tips, börja skriv träningsdagbok. Det är ett enkelt sätt för dig att lära känna dig själv lite bättre och få ut mer av din träning.

Hur gör man då?

Det är egentligen inte så svårt. Träningsdagboken är din personliga dagbok som ingen annan läser. Du skriver den endast för din egen skull. Därför kan du i princip skriva vad du vill i den.

När jag skriver träningsdagbok så försöker jag inte bara återge vad det var jag gjorde under träningen, utan också hur det kändes. Försök att ställa dig själv lite frågor som får hjärnkontoret att arbeta lite.

Förslag på frågor du kan ställa dig:

Hur påverkade träningspasset mig?
Var det bara roligt och inte alls jobbigt? Eller var det kanske tråkigt men otroligt fysiskt krävande? Var det något som gjorde passet speciellt? Lärde jag mig något nytt?

Vad gjorde jag för något?
Hur såg träningen ut? Genom att skriva upp vad du gjorde på träningen kan du lättare planera nästa träningspass. Om du går på gym är det inte lätt att komma ihåg hur många kg du lyfter i de olika övningarna - och därför bra att anteckna detta.

Övrigt
Jag reflekterar ofta över hur det kändes i kroppen. Till exempel: Gjorde benhinnorna lika ont som förra löppasset eller kändes det bättre? Då kan man gå tillbaka i sin träningsdagbok för att försöka se ett samband mellan eventuella skador och sättet man tränar på. Har man många löppass på asfalt och märker att benhinnor värker kan mer variation av underlag troligtvis vara en lösning osv.

Här är några tips på hemsidor där du kan göra din egen träningsdagbok online:
http://www.jogg.se/ - för dem som gillar att springa
http://www.skid.se/ - för dem som åker längskidor
http://www.cykl.se/ - för cyklister
http://www.simm.se/ - för motionssimmare
http://www.funbeat.se/ - för alla olika träningsformer

Vill du ha mer tips eller har du frågor angående träningsdagboken? Hör av dig till mig genom att kommentera inlägget eller maila mig på [email protected]

Har rädslan för träningsvärk någon gång hindrat dig från att gå till gymmet eller ge dig ut på den där springrundan?

Du kan vara lugn, det är bara ett tecken på att musklerna chockats av en oväntad belastning. Ju mer dina muskler anpassar sig till belastningen ju mindre blir smärtan. Det innebär absolut inte att träningen inte gett ett lika bra resultat. Man måste inte få träningsvärk för att träningen ska ha varit effektiv.

Man talar om två sorters träningsvärk. Den ena är såkallad akut träningsvärk och den andra är sekundär träningsvärk. Akut träningsvärk kan man få i slutet av ett hårt träningspass då musklerna fått jobba riktigt hårt. Smärtan kan bero på att det har samlats mjölksyra i musklerna eller att det är brist på mineraler i de muskler som använts under träningen. För att bli av med den akuta träningsvärken varvar du ner på låg belastning. Genom att låta kroppen varva ner kommer blodcirkulationen hjälpa till att skölja bort slaggprodukter från musklerna, samtidigt som det tillförs nytt syre och ny näring.

Den andra sortens träningsvärk är väl den som vi oftast upplever. Och är den vi känner av en till tre dagar efter träningspasset. Det finns lite olika teorier om varför vi får den här sortens träningsvärk. Den ena teorin är att det bildas en inflammatorisk process inne i muskelfibrerna, på grund av de små skadorna som träningen medför. Att det uppstår en inflammation hör till själva läkningsprocessen. Inflammationen har en tendens av att irritera små känselkroppar som finns i musklerna. Då skickas signaler till hjärnan som säger att det händer obehagliga saker i musklerna.

Den andra teorin säger att inflammationen kommer av att muskelfibrerna irriteras av såkallade syreradikaler. Syreradikaler bildas i samband med att syreupptagningen ökar när du tränar. Syret består av väldigt instabila molekyler. En del av dessa syremolekyler som kroppen tar upp bryts ned till fria syreradikaler. Detta gillar inte kroppen, eftersom ju högre syreupptaget är, desto fler fria syreradikaler bildas. För att neutralisera dessa fria syreradikaler så använder kroppen antioxidanter, alltså vitaminer och mineraler.

Träningsvärk uppstår oftast när du precis börjat träna efter ett uppehåll eller ändrar ditt träningsprogram. Men ganska snart kommer din kropp att lära sig hur den ska hantera den inflammation som uppstår i musklerna och därmed minskar risken för träningsvärk när du upprepar samma form av träning regelbundet. Som du kanske märkt eller kommer att märka, så behövs det inte mycket för att kroppen ska reagera. Byte av springunderlag kan kännas rejält i benen efteråt.

Kan jag träna om jag har träningsvärk?

Träningsvärk är en del av återhämtningen efter träningen. Om du tränar när du har fortfarande har träningsvärk bryter du den processen. Det är inte farligt att träna med träningsvärk, däremot kanske du inte kommer orka lika mycket som om du hade låtit kroppen återhämta sig helt.

Vill du väldigt gärna träna är det bättre att köra ett cirkulationspass med mycket låg intensitet när du har träningsvärk, för att istället skapa nya krafter till nästa tempopass.

Nejdå, det är det inte. Cirka 60 procent av alla löpare får håll någon gång per år, oavsett vilken nivå de ligger på. Men ingen vet riktigt varför man får håll. Det finns olika teorier. Men den mest troliga orsaken kopplar man med kramper i diafragman, som är en inandningsmuskel över de inre organen.

Om du får håll när du tränar ska du försöka ändra andningsrytm, det ska hjälpa. Skulle det inte göra det kan du stanna till, slappna av och ta några djupa andetag, eventuellt hålla andan en stund. Att lägga sig på rygg med böjda ben är också en lösning på smärtan. Detta gör att du avlastar diafragman och smärtan försvinner.

Något som brukar fungera för mig är att ta en sten eller pinne och hålla i handen. Jag håller denna med motsvarande sida jag har ont i. Har jag ont på vänster sida så håller jag alltså pinnen med vänster hand. Sedan klämmer jag åt så hårt jag bara kan medan jag fortsätter att springa. Av någon anledning försvinner då smärtan inom kort.

När det börjat bli varmare ut är det fler och fler som knyter inlinesen och ger sig ut i det fina vädret. För mig var inlinesåkning bara en rolig grej tills jag insåg att man faktiskt kan göra det till en träningsform som kan bli riktigt jobbig om man vill. Inlinesåkning är till exempel väldigt bra träning för rumpan och benen.

Det finns olika typer av inlines. Inlines för fitnessåkning, hockey och agressive är väl de vanligaste. Inlines som är för fitnessåkare har i regel större hjul och en mjukare ovandel för att ha större komfort.

Hockey-inlines har däremot ett hårdare och stabilare chassi för att få bättre acceleration. Hjulen är också hårdare och mindre.

Aggressive inlines är för dig som gillar att göra tricks. De är tillverkade i ett hårdare material för att tåla mer. Hjulen är mycket mindre och själva skon är bredare, för att man ska få mer stabilitet och kontroll när man gör tricks.

Det som skiljer stora och små hjul är att de mindre hjulen ger bättre kontroll och snabbare acceleration. Men har du tänkt åka längre sträckor i motionssyfte så skulle jag rekommendera ett par fintessinlines med stora hjul. De ger en högre fart och är skönare att åka med.

Ju högre kullagersiffra du har, desto högre blir farten. Man anger denna kullagersiffra i något som kallas Abec.

Så ta med dig kompisarna och ge er ut och åk. Själv åker jag flera mil i veckan på en helt flack cykelbana som sträcker sig mellan Karlstad och Hagfors. Så är du i Värmland och är sugen på att röra på dig, passa på att dra på dig inlinesen och åk där. 

Kom ihåg att använda hjälm och skydd när du åker. Det blir mycket roligare att åka om du slipper oroa dig för att fåhjärnskakning eller slå sönder armbågar och knän.

Cykling är en annan effektiv motionsform. Här använder du främst lårmusklerna och muskerna i rumpan. Men även bröstmusklerna, de främre axelmusklerna och den långa muskelgruppen på överarmens baksida får arbeta. Arbetet i överkroppen blir statiskt, det vill säga att de inte rör sig men ändå belastas. Eftersom statiskt arbete hämmar blodcirkulationen blir ett långt cykelpass riktigt jobbigt även för dessa muskler.

Många orter har cykelklubbar där man tränar tillsammans och kan delta i olika tävlingar.

Bor du där det finns gott om snö på vintern måste du testa längskidåkning. Det kanske verkar som en ganska enformig och trist sport för den som inte testat och bara tittat 10 minuter på vasaloppet. Men faktum är att det är en väldigt populär sport såväl bland unga och äldre. Den är mycket effektiv och du får använda många av kroppens stora muskler. Längdskidåkning är en av de motionsformer som förbränner mest kalorier.

Det finns många fördelar med längdskidåkning. Till skillnad från löpningen så är risken för överbelastning mindre, eftersom du kan ändra åktekniken så mycket. Löpning blir lite mer enformigt.

När man åker längdskidor tränar man både rumpa, höftböjarmusklerna, magen, vadmuskler, lårmuskler, axlarna, ryggmusklerna och överarmens baksida. Träningen är mjuk och arbetet är främst koncentriskt i över - och underkropp. Med koncentriskt menas att det sker en muskelkontraktion över en led där muskeln gradvis förkortas.

Eftersom längdskidåkningen har flera olika tekniker så är det bara att pröva sig fram vilken som passar dig bäst. Man pratar om klassisk stil och skating. Den klassiska stilen går ut på att man glider på skidan och stakar sig fram med hjälp av stavarna och ett frånskjut med benet. Kör man skatingstilen så blir det mer som skridskotekniken, det vill säga att fötterna och skidspetsarna pekar snett framåt. Man använder även stavar till denna åkstil.

På sommaren kan man åka rullskidor. Aktiviteten är väldigt lik längskidåkningen.

Det finns många anledningar till att börja löpträna. För det första så är det en väldigt enkel motionsform som inte kräver särskilt mycket, om du inte vill. Det du egentligen behöver för att få ett lyckat löppass är ett par bekväma och bra skor. Du kan springa vart du än är. Om du är på semester, på lunchrasten, på kvällen, innan skolan eller när du nu har tid. Du är inte bunden till massa öppettider eller annat. Det enda som styr din löpning och när du ska utföra den, är du själv. Även om själva löpningen blir lite enformig så går det att göra den roligare. Intervallträning, fartlek och backträning är bara några av grejerna du måste testa om du börjar löpträna.

Löpträning är en effektiv motionsform som kan du utföra året runt

Löpning är dessutom en väldigt effektiv träningsform vad gäller kaloriförbränning. Du som behöver gå ned i vikt för att må bättre kan med fördel testa löpning.

Det bästa är nästan allt man ser och upplever när man är ute och springer. Naturen, människorna, den friska luften, de första vårblommarna, den första snön. Med min förkärlek till löpning skulle jag kunna fortsätta hur länge som helst.

Du kommer också märka att du sover bättre. Om du inte springer precis innan läggdags vill säga. Låt kroppen få varva ned ordentligt först.

Löpningen fungerar också bra som ett komplement om du tränar något annat. Förbättrad uthållighet och styrka är bara två av faktorerna som löpningen medför.

Med bra musik i ipoden och kanske en löparkompis så kan det faktiskt bli riktigt roligt att vara ute och springa. Själv var jag med och tränade i en löpgrupp under en period för att öka motivationen och inte hamna i samma gamla spår, samtidigt som jag fick träffa nytt folk med samma intresse. Att ställa upp i ett lokalt lopp kan också vara en morot för att tycka att löpningen är rolig.

På jogg.se kan du träffa andra som tycker att löpning är det bästa som finns. Där kan du också göra din egen träningsdagbok och rita in sträckor som du sprungit på en karta.

Lycka till och glöm inte reflexen i mörkret.

Källor: Stora konditionsboken, Jonas Gustrin; Kom igång med löpning, Runners' world
Bilder: Madelene Gustafsson

Att gå på gym är mer eller mindre en trend idag. Men frågan är, hur många av oss gymmare vet egentligen hur styrketräning påverkar kroppen?

I våra muskler finns något som kallas mitokondrier. Det är i dessa som själva förbränningen av näringsämnen sker. Bland annat fett. Ju mer muskelmassa du har, desto mer mängd mitokondrier har du. Det innebär alltså att du kan öka din förbränning genom att bygga muskler. Kroppen är så finurlig att den inte bara förbränner energi under träningen, utan också under vilan. Så genom en större muskelmassa förbränner vi alltså mer även under vilan.

Styrketräningen hjälper också till att förbättra din kondition eftersom att man under träningen belastar både hjärta, lungor och andra organ.

Har du någon gång sett en elitidrottare med dålig hållning? Nej, kanske inte så vanligt. Träning över huvudtaget ger dig en bättre kroppshållning, speciellt styrketräningen. Med en rakare ryggrad, framskjutet bröst och sträckt nacke belastar du musklerna och ryggraden på rätt sätt. Och undviker på så sätt överbelastningsskador som en stillasittande livsstil kan medföra.

Visst låter det lite knepigt att man blir piggare av att trötta ut sig. Men faktum är att de som håller igång och låter kroppen få arbeta några gånger i veckan mår mycket bättre och får mycket mer energi över till kompisar, skolan och annat.

Så ett gott råd till dig som alltid somnar på soffan direkt efter skolan, börja träna. De som säger att de inte har tid med träning har fel. Därför att det handlar bara om prioritering. Så kan man bara offra några av veckans alla timmar på träningen har man mycket att vinna.

Källa: Jämtvikt, Håkan Jörgensen

Du kanske trodde att det här med bra utrustning bara är något för elitidrottare. Så är det naturligtvis inte. Även vi vanliga motionärer kan dra stor nytta av funktionell och bekväm utrustning. För vad är mer irriterande än att springa i skor som inte är ämnade för löpning, eller att träna i en bomullströja som blir fuktig och kall mitt i vintern?

Kläder

Det traditionella felet som många gör är att de tar på sig för mycket kläder när de ger sig ut och ska träna. Vilket lätt leder till att man blir överhettad och orkar mindre. Eftersom vår kropp producerar 10 gånger så mycket värme när vi utför ett intensivt arbete så är det egentligen ganska svårt att ha på sig för lite kläder.

Underkläderna
- Ska vara tunna så att fukt kan släppas igenom
- Bör inte vara av bomull, eftersom den har en förmåga att suga upp fukten. Vilket kan göra att du blir kall men också att plagget blir tungt och oformligt.
- Köp underkläder i konstmaterial som andas
- Kvinnor bör använda sportbehå istället för vanlig behå. Sportbehån håller brösten på plats bättre och gör det lättare att träna. Tänk på att den ska sitta ganska tajt, men absolut inte göra att det blir svårt att andas, då är den för liten.
- Försök välja underkläder med så få sömmar som möjligt. Ömma områden som bröstvårtor, ljumskar och armhålor kan lätt få skav.
- Sportstrumpor är smart att införskaffa. De håller värmen samtidigt som de leder bort fukt, vilket ger en mycket skönare känsla. Sömmarna är oftast bättre placerade och strumpan motverkar friktion så att du inte får skoskav.

Du klarar vintern utmärkt med den såkallade trelagersprincipen.

Närmast huden har du ett fuktabsorberande plagg, gärna ett underställ. Använd inte bomull, utan istället ett plagg i syntetmaterial.
Exempelvis ; polyester, propylen, polyamide och meraklon. Bomullen har nämligen en förmåga att svälla när den blir fuktig. På så sätt blir plagget väldigt tätt och torkar då väldigt långsamt. Är det kallt ute och du har ett fuktigt bomullsplagg på dig kommer du utan tvekan att frysa ordentligt.

Lager 1

Nästa lager ska vara en tunn tröja av fleece, ull eller acryl. Den hjälper till att hålla värmen. På underdelen har jag ett par fodrade löpartights som lager 2.

Lager 2


Ytterst bär du en skaljacka/skalbyxor som är av vindtätt material, polyester eller liknande.

Lager 3

Kom ihåg att ta på dig mössan när du ska ut i vinter och träna. Vi förlorar mycket värme genom huvudet, så var noga med den. Se även till att halsen är täckt och att du har ett par träningsvänliga handskar. Ibland kan ett par tunna vindhandskar fungera bra även på vintern.

När jag tränar på vintern brukar jag även använda mig av trelagersprincipen på undre delen av kroppen. Underst har jag då ett underställ, sen ett par fodrade vinterlöpartights (lite tjockare än vanliga tights) och ytterst ett par skalbyxor. Och jag har aldrig frusit, även om det varit många minusgrader. Kom ihåg att vi upplever det kallare ju mer det blåser. Så om du springer snabbt, glöm inte vindjackan i vinter.

Under regniga höstdagar är det skalkläder som gäller. Gore -Tex kläder har förmågan att hålla  sig torra samtidigt som materialet andas så att svetten kan avdunsta.

När det är varmt ute är det bra om du skyddar huvudet och/eller ansiktet med en keps, kom också ihåg att använda solkräm. Om du gillar att vara ute och springa bör du inte göra detta mellan 10-16 då solen är som starkast.

Svårare än så är det inte.

Efter ett tag kommer du själv att märka att du får en förmåga att bedöma hur du ska klä dig bara genom att gå utanför dörren och känna på temperatur och vind. Och klä dig hellre lite för kallt än för varmt. Fryser du de första minuterarna så vet du att du är perfekt klädd.

Visst, det kan verka lite svårt att förstå sig på det här med skor. Men med några enkla knep kommer du hitta en sko som passar dig perfekt.

Först måste du ta reda på hur din fot rör sig. Man pratar om neutralt steg, supinationssteg och pronationssteg.

Pronation
När man pronerar så sätts foten i marken på hälens utsida, foten rullar sedan framåt diagonalt, vilket gör att stortån och nästa tå får en större belastning än vad resten av framfoten. När man sedan trycker ifrån för att ta ett nytt steg sker frånskjutet med en inåtvinklad fot. Detta är ett typiskt tecken på pronation. De flesta av oss är pronerare. Men det finns två typer av pronation, vanlig och överpronation.

Överpronation är vanligare hos de som är plattfot eller har låga fotvalv. Om man inte använder rätt skor när man har överpronation leder det ofta till skador i knän och underben.

Skor för en överprnerare bör ha egenskaper som; en rak, tjock och stabil mellansula och en mjuk hälkappa som gör att hälen inte glider.

Supination
När foten fortsätter att rulla framåt på foten utsida istället för längs sidan efter hälisättningen kallas det för supination. Om man inte korrigerar detta med rätt skor kan man så problem med både benen och höfterna. Detta på grund av att de är dessa som får ta emot kraften vid hälisättningen. Vanligtivs får man hjälp av rullningen vid pronationen när kraften tas emot.

Supinerare behöver en sko som är uppbyggd på utsidan, för att underlätta fotens naturliga rullning. Mellansulan bör vara svängd/halvsvängs och vara mjuk och dämpad. Det gör att foten får den flexibilitet som den behöver för att ta ett ordentligt steg och rulla från häl till tå.

Neutral
Har du ett neutralt steg så betyder det helt enkelt att du tar ett helt rakt steg, utan att vinkla foten varken inåt eller utåt i steget.

De som har ett neutralt löpsteg har mer att välja mellan på skohyllan. Man brukar säga att en neutral löpare ska ha skor som är stabila och ha en neutral dämpning.

Hur vet man då vilken typ av steg man har?
Många sportbutiker har en speciell maskin som man kan testa sitt steg i. Men vill man inte det kan man enkelt göra ett test hemma. Med det såkallade våttestet kan du se hur just din fot ser ut.

Våttestetet
Ta en brun papperspåse. Blöt fotsulan med lite vatten och gör ett fotavtryck på pappret.

Hur ser ditt steg ut?

• Syns hela fotsulan = då har du ett lågt fotvalv, vilket kan tyda på att du överpronerar.
• Syns tårna, framfoten och hälen. Hälen och framfoten ser inte ut att hänga ihop = Högt fotvalv, vilket visar att du har en tendens att supinera.
• Man ser tydligt att framfoten och hälen hänger ihop. Men insidan av foten går inte att se på pappret = Då har du ett normalt steg och är troligtvis en normalpronerare eller en neutrallöpare.

Dina gamla skor
Du kan också ta en titt på dina gamla skor och se hur de är slitna. Ställ skorna på ett plant underlag. Om skorna lutar inåt betyder det att du överpronerar. Om de står helt rakt har du inga proneringsproblem. Lutar skorna utåt är det ett tecken på att du har ett supinationssteg.

I skobutikerna finns skor som är anpassade för de olika stegen. Fråga gärna om hjälp när du ska hitta ett par som passar just dina behov. Det är bra om du testar flera par skor innan du bestämmer dig så du får känna hur de skiljer sig.
 

4 skoråd

• Tvätta aldrig dina löparskor i tvättmaskinen
• Tvätta av smutsen med en väl urvriden trasa
• Torka aldrig skor i torkskåp eller på element
• Ett par våta skor torkar du lättast genom att stoppa tidningspapper i dem.
  

Bilder: Löplabbet.se